En amerikansk organisation arbetar med alla fängelser i våra fyra provinser.
Söndagen den 22 augusti åkte jag och några av mina kvinnliga kollegor, till fängelset i Mazar-e-Sharif för att göra ett besök på kvinnoavdelningen tillsammans med en civil amerikansk organisation som heter CSSP och deras representant Rita. Den här organisationen arbetar med fängelserna i alla våra provinser, med deras miljö, utrustning, service med mera.
Som bakgrund kan jag berätta att det afghanska rättssystemet skiftar som väder och vind hemma hos oss. Många sitter i år utan en fällande dom. Någon har blivit dömd till sju år för mord medan någon annan fått 13 år för stöld.
Barnen följer sina mödrar in i fängelselivet.
Dessutom är det så att barnen följer med sina mödrar in i fängelset. Bland annat mötte vi två kvinnor som för fem respektive tio dagar sedan födde sina barn i den här miljön.
CSSP har ordnat med hälsovård för kvinnorna genom en kvinnlig läkare som besöker fängelset två gånger per vecka. En afghansk organisation är där kontinuerligt för att utbilda och aktivera kvinnorna som genom dessa aktiviteter får en chans att tjäna lite pengar som de kan handla extra mat och kläder för, med hjälp av de kvinnliga vakterna.
Fängelsemiljön var deprimerande, 27 kvinnor och 17 barn samsades tillsammans med sina två kvinnliga vakter på en relativt liten yta bestående av en bakgård och tre rum eller sovsalar.
En del av gården var terrasserad och under tak vilket gav fångarna en skuggig plats att sitta på.
En trång miljö. 27 kvinnor och 17 barn på en yta bestående av en bakgård och tre rum eller sovsalar. Kvinnorna på bilden har i övrigt inget samband med texten.
Här är några av kvinnornas berättelser:
Den första kvinnans man försvann och var borta i tio dagar. Han hittades senare död långt från hemmet. Kvinnan och kvinnans son anklagades för mord och dömdes till fängelse i sju och ett halvt år.
Kvinna nummer två blev bortgift som tretton åring med en man i 50-årsåldern. Mannen hade två fruar sen tidigare och det är inte ovanligt att en ny yngre fru uppfattas som ett hot och behandlas därefter. Den här kvinnan eller flickan var nu mor till tre barn vilka togs ifrån henne för två och ett halvt år sedan när hon anklagades av de andra fruarna för att ha stulit smycken från svågerns familj.
För detta dömdes hon till 13 års fängelse efter att mannen påståtts ha betalat eller mutat domaren.
Den tredje kvinnan hade en dotter som blivit bortgift men rymde hem igen. När svärsonen dök upp för att hämta tillbaka dottern och samtidigt hotade att döda henne, höll hon sig gömd. Då hämnades han genom att döda kvinnans ena son istället och såg sen till att hon anklagades för mordet. Hon fängslades för drygt tre månader sedan och har fortfarande inte fått sitt slutgiltiga straff. Med sig i fängelset hade hon tre av sina yngsta barn, varav ett avled efter en månad.
Efter möten som dessa inser man hur illa det fungerar i det afghanska rättssystemet och att förändringsarbetet som pågår kommer att ta lång tid.
En äldre kvinna som tillbringat lång tid i kvinnofängelset i Balkh.
De som döms för brott, döms i huvudsak utifrån Sharia- eller traditionella lagar och det afghanska statliga rättssystemet har ingen som helst verkan ute i samhället för den vanliga afghanen.
Mänskliga rättigheter eller likhet inför lagen verkar vara långt borta för dessa människor.
Text: Kapten Helena/Gender Field Advisor
Foto: Humaira
Dela på Facebook
En bild av den svenska kontingenten i Afghanistan. Under dagen den 17 november övar en grupp ur den förstärkningspluton som kommer från P 7 på Camp Northern Lights. De övar av- och uppsittning i sitt stridsfordon. Precis som brandmän övar inför sina utryckningar.
