
Vårt MOT lämnade med förnöjsamhet vår uppgift efter valet. Vi hade gjort skillnad där vi bidragit med vår närvaro.
För oss i Militray Observation Team Delta, MOT D, var arbetet runt valet en intensiv period. Från att säkerheten var så dålig att man ville hålla flera valstationer stängda lyckades valet genomföras med samtliga valstationer öppna. Det var en uppgift vi fått strida ordentligt och upprepat för. Det var med stor stolthet och förnöjsamt som vi på valdagen kunde titta ner mot en av valstationerna och se strömmen av folk som kom dit. Särskilt roligt var att se alla kvinnor som kom för att rösta efter att de, av polisen, blivit meddelade om att ”valets motståndare” var bortdrivna. Det kändes bra att vi åstadkom något så konkret och genom vår närvaro möjliggjorde för människorna i provinsen att utöva sin rätt att rösta.
När valet väl var genomfört så återvände MOT D till vårt Provincial Office (PO:t) eller ”hemmabas” för att genomföra förberedelser inför att åka hem på ledighet, leave. En välbehövlig paus från arbetet och en efterlängtad samvaro med nära och kära där hemma. En leave som gick allt för fort.
Nya uppgifter
Efter ledigheten startade en ny fas för arbetet. Nu fortsatte det mer traditionella arbetet att samla in information om hur valet upplevdes och resultatet av det. Vi hörde oss för om den upplevda säkerheten och stämningen ute i de distrikt som vi har ansvar för.
Den första längre patrullen genomförde vi ner till våra södra distrikt. Färden gick genom ett landskap som präglas av massiva berg. Det är en intressant känsla att köra på högre höjd än Kebnekaise och fortfarande vara på väg uppåt. Stundtals har man djupa raviner bara någon meter på den ena sidan av bilen och på andra reser sig en massiv bergväg.
I vårt första distrikt stannade vi på den lokala polisstationen för möten med bland annat polis och guvernör. Allt för att fånga in deras behov, problem och hur det står till i deras område.
På sen eftermiddag när mötena var över så utmanade polischefen oss på en volleybollmatch. Självklart antagen, om det är det något MOT D aldrig viker sig för så är det en utmaning. Speciellt eftersom vårt förra besök här resulterade i en svidande förlust. Natten spenderade vi på fältsängarna utanför polisstationen.
Afghansk hästsport
Följande morgon fortsatte vi vidare söderut mot Rui Do Ab och byn Do Ab. Vi stannade i några av de många byarna längs vägen för möten med byäldstar och den lokala befolkningen. Att ha en god kontakt och lyssna till folkets uppfattningar är en mycket viktig del i vårt arbete. När vi kom till Do Ab genomfördes möten och vi tillbringade även natten här. Under middagen med polisen på platsen blev vi inbjudna till en lokal Buzkashimatch nästkommande dag.

Buzkashi är en traditionell afghansk hästsport. Mycket krävande och hård. Sporten har en ordentlig mytbildning kring sig.
Buzkashi är en traditionell afghansk hästsport. Ett erbjudande vi självklart inte avböjde. På morgonen fortsatte vi därför ytterligare söderut tillsammans med den lokala polisen. När vi kom fram till den aktuella byn genomfördes nya möten med byborna.
Efter en traditionell afghansk lunch som bestod av pallao och fårskalle fick vi i gruppen provrida hästarna som skulle vara med i den dagens tävling. Under matchen fick cheferna en inbjudna att delta.
Det var kanske inte någon direkt matchavgörande prestation som genomfördes av oss svenskar men vi fick i alla fall ordentliga applåder. När matchen var över startade den långa hemresan mot vår hemmabas och patrullen avslutades långt efter det att solen gått ner. Väl hemma följde det rutinmässiga efterarbetet och våra förberedelser för att alltid stå färdiga för nästa patrull.
Text och foto: MOT D
PAO:s anmärkning:
Mot D tjänstgör, om inte andra uppgifter är tilldelade, normalt i provinsen Samangan.





