Ett rungande ”god morgon överste” från närmare 500 soldater i FS 19 inledde besöksdagen den 27 mars. Förbandschefen tog emot förbandet, hälsade drygt 1 400 besökare välkomna och startade dagens program. Ett program som de gästande anhöriga fann intressant och spännande med massor av möten mellan människor.
Att de anhöriga är engagerade i det uppdrag som deras soldat är på väg att genomföra är helt uppenbart. Att så många besökte förbandet visar inte minst på detta faktum. Frågorna var många under det späckade programmet. Omedelbart efter dagens start på parkeringen utanför Livgardet vandrade det tre besöksgrupperna till den planerade verksamheten.
Under FS 19:s tid kommer tre så kallade anhörigträffar att genomföras. Denna dag utgjorde den första av de tre. Så småningom kommer de återstående två att preliminärt genomföras i anslutning till garnisonsorterna i Skövde, Stockholm och Boden med den ena ungefär mitt under insatstiden och den andra någon månad innan hemkomsten.
Materielförevisningar
I anslutning till förbandets kaserner hade de olika kompanierna dukat upp till visningar av olika slag. Spännvidden var stor. Där fanns en möjlighet att närmare studera och även få provåka med vissa av fordonstyperna som kommer att användas i Afghanistan.
- Man måste ju kontrollera hur sonens arbetsmiljö kommer att se ut, sade Siv Bäcklin-Englund med ett leende och knackade på insidan av vindrutan till den terrängbil 6 som hon just provsatt.
På förarsidan kontrollerade maken Bengt körställningen. Båda fann att det verkligen inte verkade vara något fel på stolarna i detta ganska nya fordon för Försvarsmakten.
Andra förevisningsstationer omfattade allt mellan minor och vapenmateriel som bland annat förekommer i Afghanistan, samverkanssituationer mellan våra enheter och afghanska samarbetspartners till personlig utrustning. Bland besökarna rörde sig personal med komplett stridsutrustning där det också gick att få känna på den vikt som soldaterna har att bära.
Det viktiga mötet
Under dagen genomfördes informationsmöten på flera nivåer. Chefen för förbandet höll en övergripande genomgång där även personalfrågorna kom fram tillsammans med de viktigaste kontaktuppgifterna till oss när vi kommit ned till Afghanistan. När dagen så gick mot sin avslutning och mängden frågor säkert var som störst så träffade kompani- och enhetscheferna sina egna anhöriga för information på var och ens nivå. Vid skyttekompaniet kom detta att bli i gymnastiksalen. Själv höll kompanichefen en kort genomgång som därefter övergick till respektive pluton. Efter denna avslutades programpunkten med att respektive grupp fick möta sina anhöriga och gruppmedlemmarna presenterade sig för de anhöriga till den egna gruppen. Ett mycket uppskattat inslag.
Mekran Jafari, till vänster är far till en av soldaterna vid skyttekompaniet, fick ett samtal med förbandets chef. Han tyckte att dagen varit en fantastisk och informativ dag. Mekran besökte anhörigdagen tillsammans med sin bror Mekratsh.
– Det har varit lagom med information och i små grupper, sade en annan av gästerna och fortsatte. Det är bra att kunna ställa frågor och bra att möta gruppkamraterna och få se hur de våra har det.
Även soldaterna kände sig nöjda med dagen. Håkan Nilsson, Henrik Borgström och Jonas Gustafsson tyckte att det hade varit en mycket givande dag som varit upplagd på ett bra sätt. De serverade de anhöriga kaffe och lät gästerna provåka vissa fordon och kommentaren från en av dem var ”Det verkar uppskattat och det är roligt för dem att få se vad vi gör.”
Avslutningsvis får Vivianne Ågren från Skellefteå bli representant för nöjda anhöriga från besöksdagen.
– Vilken organisation, utbrast hon och avslutade. Vi är mycket nöjda och ångrar inte en sekund att vi for hit. Det har varit kort och förståeligt. Jag kommer att känna mig mycket tryggare när jag far hem härifrån.
Text: Wilhelm Guldbrand/FS 19
Foto: Lars O Jonsson, Wilhelm Guldbrand
Dela på Facebook
Gudstjänsten präglades av sång, musik, ljuständning och eftertanke. FS18 är i dessa tider på väg hem och FS19 skulle just ta vid. Mycket har hänt och mycket ligger framför FS19. I slutet på gudstjänsten lämnade Katarina över Stolan (bandet prästen bär över axlarna vid gudstjänsten) till sin efterträdare. Som ett synligt tecken på överlämningen tändes FS19:s ”missionsljus” i slutet på gudstjänsten. Varje söndag klockan 20.00 kommer det att brinna tillsammans med alla de ljus som var och en själv tänder för familjer, vänner och dem vi saknar. Triad sjuger i sin julsång ”Tänd ett ljus och låt det brinna, tänd ett ljus för det vi tror på, för den här planeten vi bor på, tänd ett ljus för jordens barn”. Tänd ditt ljus.
